top of page

Skoluppgift "Ett nytt virus"


Uppgiften är att hitta på en egen pandemi
Observera att detta endast är PÅHITT!


Bakgrund


Nytt virus från Polen

Det är nu 20 år efter att coronaviruset från staden Wuhan spred sig över världen. För två månader sedan lyckades en till patogen att sätta hela samhället i karantän. Den 5:e september 2041 insjuknar den första patienten i patogenet som tidigare kallades Polviruset. Nu väljer medierna och forskare att kalla viruset för Birvacc-14. Forskare konstaterar att Birvacc-14 är en zoonos från höns som sedan muterats och kan nu spridas från människa till människa. Viruset är en droppsmitta och kontaktsmitta och hur lantbrukaren fick i sig viruset är inte helt klart. Troligen rör det sig om att en höna nyst på mannen.

På grund av en inkubationstid på 14 dagar hann viruset spridas till staden Bialystok i östra polen. Därifrån Lyckades viruset spridas till resten av Polen och sedan vidare till grannländerna.



Så smittar Birvacc-14

Birvacc-14 smittar i huvudsak i mellan människor genom droppsmitta och kontaktsmitta. När det gäller droppsmitta överförs viruset till slemhinna i ögon, näsa eller mun från droppar som sprids i luften när någon som är sjuk hostar eller nyser. Som regel når dropparna inte längre än någon meter.

När det gäller kontaktsmitta kan det nya Birvaccviruset enligt Folkhälsomyndigheten överleva i ca 30 dagar på ytor och föremål. Detta har orsakat stora problem för samhället.

Det finns rapporter om att personer utan symptom har smittat andra personer. Däremot är bedömningen att det står för en mycket begränsad andel av smittspridningen i samhället.


Dödlighet på 5 %

Folkhälsomyndigheten uppger att man internationellt uppskattar att 4,8 – 5,3 procent av de som smittas av birvacc-14 avlider. Sambandet mellan ökad dödlighet och någon specifik ålder går inte att säkerställa.

Risken att få svårare symptom är större om man har andra sjukdomar såsom diabetes, fetma, hjärt- och kärlsjukdom.

Det finns ingenting som tyder på att graviditet innebär en särskild risk att bli allvarligt sjuk med covid-19, uppger Folkhälsomyndigheten.


Så vet man om någon är smittad

För att veta om någon faktiskt bär på smittan behöver man ta prover som analyseras i laboratorium. Detta på grund av en lång inkubationstid.

Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten avråder generellt från användning av självtester för Birvacc. De bedöms inte vara tillräckligt säkra.

Den 30 april uppdaterade Folkhälsomyndigheten den nationella strategin för diagnostik av covid-19, så att den även omfattar testning av antikroppar. Ett sådant test gör det bland annat möjligt att påvisa infektion hos patienter sent i förloppet och genomgången infektion hos personal inom sjukvård och omsorg och annan samhällsviktig verksamhet.


Redogörelse för hur Immunförsvaret fungerar


Första försvarslinjen - yttre försvar


Huden

Hudens tjocklek gör det fysiskt svårt att skada kroppen både för bakterier och tex skärsår. Hudens olika lager har olika uppgifter.

Underhudsfett är surt och tillsammans med talg- och svettkörtlarna hjälper oss med skyddet mot främmande bakterier och virus. pH-värdet på svett är ganska lågt (pH 2 - 4) och gör det därför mindre trevligt för bakterierna.

Slemhinnorna

Vi har slemhinnor både i luftrören, runt könsorganen och urinrören.

Slemmet har till uppgift att fånga upp bakterier, virus och andra främmande partiklar som tar sig in. Där fastnar de och hindras från att ta sig igenom och vidare in i kroppen.

Flimmerhåren

Dessa finns i våra luftrör. Bakterier, virus och andra främmande partiklar kan fastna i dem och sedan harklas, nysas eller hostas upp. På det sätter hindras de från att komma ner i lungorna eller mag- och tarmkanalen.

Att kunna hosta och harkla är en viktig reflex som också är en del av vårt immunförsvar.

Flimmerhår samlar upp partiklar, bakterier och virus. Du kan snyta ut slemmet eller hosta upp det.

Om du röker/passivt röker kan flimmerhåren i halsen bli förlamade och göra så att partiklar, virus och bakterier ramla ner i lungorna.

Slemhinnorna på könsorganen har inga flimmerhår, här samarbetar slemmet istället med lågt pH och vissa typer av bakterier (lactobacilli).


Saltsyra i magen

Bakterier och virus som tar sig till mage stöter på saltsyra, pH ca 2. Detta dödar de flesta mikroorganismer. Helicobacter, magsårsbakterien, trivs dock även i vår sura mage. Körtlarna som sitter i magsäckens slemhinna producerar två till tre liter magsaft per dygn.


Normalflora

Normalfloran består av bakterier som vi behöver för att må bra. Vi har mer än 100 miljarder mikroorganismer som motsvarar ca 1 - 2 kilo bakterier i kroppen. (Ca 0,5 kilo bakterier på huden och 1,5 kilo i tarmfloran). Bakteriefloran anses kunna bestå av mellan 300 och 1000 olika arter, men den största delen, ca 99%, utgörs av ca 30 – 40 arter.

Normalfloran tränger undan skadliga svampar, parasiter och bakterier och hjälper oss med vissa vitaminer genom att till exempel producera vitamin K och vitamin B.


Info om Birvacc

Varken huden, normalfloran, slemhinnor eller olika sekret(svett, saliv, osv) stopper viruset från att ta sig in i slemhinnor i ögon, näsa eller mun.


Andra försvarslinjen - medfött försvar

Fagocyter - kort redogörelse

Fagocyter är celler i kroppen som fagocyterar allt främmande i vår kropp. Fagocytos är en form av endocytos där patogener innesluts i vesikler inuti fagocyterna och bryts där ner av olika enzymer till ofarliga molekyler. Detta inre försvar fungerar som en slags gränspolis som hela tiden patrullerar kroppens inre vävnader.

Komplementproteiner-kort redogörelse

När komplementproteiner aktiveras angriper de patogener och främmande ämnen.

Både fagocyter och komplementproteiner är en viktig del i bekämpningen av Birvacc. Däremot är detta inte tillräckligt för att bli av med viruset.

Leukocyter i det medfödda försvaret

Leukocyter går att dela in i tre olika grupper. Granulocyter, monocyter, lymfocyter. Monocyter och granolucyter är leukocyter i det medfödda försvaret.

Granulocyter

Granulocyter går att dela in i neutrofila granulocyter, eosinofila granulocyter och basofila granolycyter. Av dessa tre är det framförallt neutrofila granulocyter som är aktiva fagocyter.

De neutrofila granulocyterna är vanligtvis de första fagocyterande leukocyterna på plats vid ett patogenangrepp. De är ganska kortlivade (upp till några dagar och dör efter fagocytosen genom programmerad celldöd, så kallad apoptos, eller genom att makrofager äter upp dem.

De eosinofila granulocyterna är sämre på att fogocytera patogener och deras uppgift är att angripa eukaryota parasiter som är för stora för att fagocyteras.

När det gäller Birvacc-14 hjälper inte de eosinofila granulocyterna mot bekämpningen.

De basofila granulocyterna frisätter bland annat ett ämne som heter histamin. Histamin är ett ämne i kroppen som vidgar blodkärlen och ökar blodgenomströmningen. Detta är nödvändigt då fler vita blodkroppar kan transporteras till infektionen.


Monocyter - makrofager och dendritceller

Makrofager och dendritceller bildas från monocyter.

Makrofagerna brukar associeras ofta med "pacman”, en figur som åker runt och äter upp saker och ting. Makrofagerna äter upp främmande ämnen i kroppen och till skillnad från granolucyter är makrofagerna betydligt mer långlivade. De finns framförallt i de vävnader som är mest utsatta för angrepp av patogener och främmande ämnen, till exempel slemhinnor, lever, njurar, lungor och lymfknutar. De slukar dessa ämnen med hjälp av att makrofagerna känner igen kemiska signaler som är främmande.

Dendritcellerna rör sig aktivt från det infekteraområdet och rör sig mot den närmaste lymfknutan för att presentera det främmande ämnet för det så kallade adaptiva försvarets lymfocyter.

NK-celler

Kroppsegna celler som infekteras av virus oskadliggörs av en viss typ av leukocyter som kallas NK-celler (Natural Killer cells). De är inte fagocyter (alltså äter inte upp virus), utan tvingar istället infekterade celler till s.k. apoptos (kontrollerat självmord/celldöd).


Tredje försvarslinjen - adaptivt försvar

Adaptivt försvar eller det specifika försvaret består av olika målsökande celler som var och en är specialiserade på att döda en enda sorts patogen. Det adaptiva försvaret bildar också antikroppar som angriper patogener och deras gifter. Försvaret aktiveras av patogener eller annat främmande som kommit in i kroppen. Aktiveringen innebär att de celler som känner igen patogener börjar dela sig för att bekämpa patogenet. Den andra och tredje försvarslinjen bildar tillsammans immunförsvaret.

Leukocyterna i det adaptiva immunförsvaret kallas gemensamt för lymfocyter. Det finns två större delar av lymfocyter, B-lymfocyter och T-lymfocyter.

Dessa lymfocyter reagerar på så kallade antigener.

Antigener är en unik kemisk struktur som finns på varje patogen. Det är tack vare dessa antigener som lymfocyterna kan känna igen patogenet.

I vår kropp finns mängder med lymfocyter där alla har särskilda receptorer på sina cellmembran. Receptorerna binder till särskilda ytstrukturer på ett antigen. Dessa ytstrukturer kallas för epitoper.

Generna för lymfocyternas antigenreceptor är uppdelade i delar som sedan slumpmässigt slås ihop. Det här gör att kroppen får en enorm variation av lymfocyter där alla är specialiserade för att binda till en specifik struktur.

När en patogen kommer in i kroppen kommer den lymfocyten vars receptorer kan binda sig till patogenets epitop, att genomgå klonal selektion. Det innebär lymfocyten börjar dela sig intensivt.

De B-lymfocyter som genomgår klonal selektion kommer sedan att börja producera och frisätta antikroppar. Antikroppar kan neutralisera patogener genom att täcka deras yta och på så vis hindra patogenen från att binda till kroppscellerna. De kan också binda samman många patogener så att de bildar klumpar. Detta kallas för immunkomplex, vilket gör att fagocyternas attacker effektivare. En annan sak som antikropparna gör är att dem gör att patogenet upptäcks lättare av fogocyterande celler, som granulocyter och makrofager.

Dessutom kan antikroppar samarbeta med komplement så att patogenernas cellmembran förstörs och patogenerna dör. Det finns olika slags antikroppar.

När patogenet är oskadliggjort dör de flesta av B-lymfocyterna och plasmacellerna. Några lever kvar i lymfsystemet som så kallade B-minnes-celler och plasmaceller. Detta skapar ett immunologiskt minne.

Om kroppen infekteras av samma patogen med samma antigener finns då minnesceller med exakt rätt typ av antikroppar i beredskap. Produktionen av antikroppar kommer igång snabbare och blir större än vid första angreppet.


T-lymfocyer

Dessa mognar bakom bröstbenet i organet brässen (thymus). Det finns tre sorter av T-lymfocyter, T-hjälparceller, T-mördarceller och regulatoriska T-celler.

T-mördarceller angriper och dödar kroppsegna celler som infekterats av virus eller bakterier. De kan alltså skilja mellan en kroppsaegen cell som är frisk och en kroppsegen cell som är infekterad av viruset.

T-hjälparceller samordnar aktiviteten av makrofager, B-lymfocyter och T-mördarceller.

Regulatoriska T-celler dämpar aktiviteten i immunförsvaret, framförallt när det inte finna några patogener eller avvikande celler kvar att bekämpa. Var och en av dessa typer kan dessutom utvecklas till olika minnesceller, som ger ett immunologiskt minne.


Igenkänning av Birvacc

Kroppens celler har en grupp proteiner, HLA-komplex som sätter sig på cellytan och visar om cellen är frisk eller attackerad. Ifall en cell är infekterad kommer den visa ett HLA-komplex som stämmer överens med en frisk cell. Detta aktiverar T-cellen.


Karantän och prioriterar att skydda barnen

Som tidigare nämnt i bakgrunden finns det inget samband mellan ökad dödlighet och någon specifik ålder. Detta har lett till att barn har i princip lika stor chans att dö i viruset som äldre. Att barn kan dö i viruset har skapat panik i samhället och för att kontrollera pandemin har

Lista på åtgärder för att undvika att bli smittad

Folkhälsomyndigheten uppmanar alla att vara mycket uppmärksamma även på milda symptom och inte gå utanför dörren om man känner sig sjuk. Du ska också vänta minst två dygn efter att du har blivit frisk och feberfri innan du går ut.

Regeringen har via pandemilagen stängt ner alla affärer.

Onlineshopping och digitala tjänter avgörande.

Den 2 oktober uppmanade Folkhälsomyndigheten alla i Stockholmsregionen som kan att arbeta hemifrån.

För att minska risken för smittspridning har regeringen beslutat att stoppa alla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än 50 personer.

En allmänt förebyggande åtgärd för att undvika smitta är att ha god handhygien. Tvätta händerna noga med tvål och vatten i minst 20 sekunder. Om du inte har tillgång till handtvätt kan handsprit vara ett alternativ. Hosta och nys i armvecket eller i en pappersnäsduk.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar munskydd i folksamlingar och andra miljöer där det är svårt att hålla distans till andra människor.

Idrottsträningar kan fortsätta och gym och idrottshallar kan hålla öppet, så länge aktiviteterna anpassas för att minimera risken för smittspridning, enligt Folkhälsomyndighetens råd.

Från den 13 juni går det bra att genomföra resor inom Sverige, så länge man är smittfri och håller sig till övriga rådande restriktioner och rekommendationer.

UD avråder från alla resor till alla länder

Myndigheten har meddelat att idrottstävlingar, matcher och cuper i alla åldrar är otillåtna till och med att viruset har bekämpats, antingen genom flockimmunitet eller vaccin.

I tisdags, dvs den 24 april rapporterade den svenska folkhälsomyndigheten att dem nya dödstalen uppgått till 30 000 människor i Sverige. Detta höga dödstal på relativt kort tid har lett till rädsla bland befolkningen.

Dödsfall och isolering, orsakad av pandemin, leder till rädsla viket utlöser mentala/psykiska tillstånd eller förvärrar redan befintliga. Flera kommer uppleva en burnout då deras emotionella, mentala och fysiska gränser når sin gräns. Dessa personer kan uppleva frustration, brist på energi, omotiverade och hopplöshet. Andra får även fysiska symptom såsom huvudvärk, nedsatt aptit och ryggproblem. Många missmodiga människor utsätts således av en höjd alkoholkonsumtion, droganvändning, sömnlöshet och ångest, och i nära relationer kan våldet mot kvinnor och barn öka med närmare 50%.

Fler i allmänheten sjukskrivs, förlorar sina jobb eller blir nekad jobbansökan och ett inkomstbortfall blir uppenbart för dessa. Samtidigt drivs läkemedels- och vaccinpriset till nya höjder på grund av bristande konkurrens på läkemedelsmarknaden. Länder med låg- och medelinkomst exempelvis Eritrea, Guinea, Bolivia och Afghanistan har svårast att få tillgång till vaccinet.

Detta vet vi om virusets uppbyggnad:

Birvacc-14 består av en RNA sträng som flyter fritt i cytoplasman som i sin tur är omgivet av en kapsid, ett proteinskal. Denna kapsid är ett skyddande skal och ger viruset dess form.

På kapsiden finns virusspecifika proteiner som fäster på receptorer.

Det mogna RP-viruset består ett lipidmembran som inkapslar en kärna, innehållande virusgenomet av ribonukleinsyra (RNA). På det yttre lipidhöljet förekommer proteiner med förmågan att binda till den gemensamma kommunikationsreceptorn på de flesta vita blodkroppar.

Efter exponering till viruset och en inkubationsperiod på 14 upp till 60 dagar uppstår sjukdom med 3–14 dagars feber och huvudvärk, följt av sömnighet, desorientering och mental förvirring med en dödlighet på 8%.

Uppgiften är att hitta på en egen pandemi
Observera att detta endast är PÅHITT!


9 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Vilken relevans har vietnamkriget idag?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken roll hade media under Vietnamkriget?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken orsak till vietnamkrigets början hade störst inflytande?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

bottom of page