top of page

Kunskapsavstämning ekologi



Kunskapsavstämning Ekologi 
Uppgiften:
Du har fått jobb på Sala kommun och har nu jobbat några veckor. Det är måndag och du har efter en del möten satt dig ned vid ditt skrivbord för att ta tag i dagens ärenden.  


Fråga 1 (långt och utförligt svar ca 800 ord sammanlagt) 
Det förta ärendet är en ansökan av trafikverket. De vill brädda den lilla enfiliga vägen som går mellan två orter i kommunen. De vill göra den till tvåfiligt och sätta upp viltstängsel p.g.a. olyckor och nästan olyckor där bilar kört in i älgar de senaste åren.  
 
Detta vet du om området vägen ska dras igenom: 
 
- Halva biten går genom blandskog med rikligt djurliv som t.ex. björn, varg och älgar som alla vandrar stora sträckor. 
- Andra halvan går mellan två känsliga ängar och hagmarker där det bland annat finns bastardsvärmare (insekt) som bara lägger ägg på växten kärringtand och sedan bara livnär sig på nektar från ängsvädd. Bastardsvärmare är även väldigt dåliga flygare men kan flyga korta sträckor.  
 
 
De lokala politikerna som sitter i nämnden och som ska ta beslut om trafikverket ska få bygga ut vägen vill veta hur utbyggnaden kommer påverka de lokala ekosystemen.  

Du ska nu skriva en förklaring på hur ekosystemen fungerar och hur en bräddning av vägensamt viltstängsel kan komma att påverka det hela.  

Ett ekosystem fungerar på så sätt att alla delar bidrar och det bygger på en mängd näringsvävar. Dessa näringsvävar visar hur näringen går runt i ett ekosystem. Näringen börjar med producenterna. Dvs växter. De kan bilda sin egen energi med hjälp av solljus, vatten och näringsämnena Fosfor, Kalium och Kväve. Sedan har vi förstahandkonsumenter som då behöver äta producenterna för att få i sig näring. Därefter finns det andra arter i näringskedjan som äter förstahandskonumenterna. Så här fortsätter det tills toppkonsumenterna dör och bryts ner. Den näringen kan sedan växterna ta del av. Det är extremt viktigt att alla arter har sin plats i ekosystemet. Sker det förändringar i naturen kan det direkt påverka en art. Den här arten påverkar sedan andra arter. Förändringen kan därmed indirekt påverka ett helt ekosystem. Det som händer ifall det sker en bräddning av vägen samt att ett viltstängsel sätts upp är det blir stora förändringar i området, vilket kommer påverka ekosystemet negativt.

Med dessa förändringar kommer det bildas barriärer genom stora delar av naturen. Tittar vi närmare på ena halvan av vägen, dvs den delen som går igenom blandskog med rikligt djurliv som till exempel björn, varg och älgar, kommer det här påverka dem mycket. Det beror på att dessa djur behöver vandra stora sträckor. Med dessa barriärer blir området mycket mindre där djuren kan röra sig på. Det här kan bland annat leda till inavel. Det kan i sin tur kan leda till får få mutationer osv vilket inte gynnsamt för dessa arter.

Om inte djuren får chansen att vandra på stora ytor som dem är anpassade för, kommer arten bli alltmer stressad. De är anpassade att kunna röra sig på stora ytor, och dem blir begränsade leder det till ett mindre antal av arten. Rovdjur som till exempel vargen är viktig för hela ekosystemet. Sker det störningar kan popultaitonsantalet minska. Predation leder till exempel till ökad artrikedom. Ifall rovdjurens antal förminskas kommer många arter på kort sikt att föröka sig snabbt. Däremot har miljön en bärkraft. Denna bärkraft indikerar områdets toleransgräns att försörja ett visst antal individer. Det betyder att det blir en mellanartskonkurrens. Vissa kommer att vara mer anpassningsbara. Dessa arter kallas för generalister. De mer anpassningsbara kommer därmed konkurrera ut liknande arter. Men med rovdjur undviks det här. Rovdjuren håller antalet arter på en lägre nivå än toleransgränsen. Det här ger plats för andra arter, vilket gör att det blir en större artrikedom.

Dessutom äter rovdjuren upp sjuka djur. Det här leder till att arterna i helhet håller sig friska, och på lång sikt blir predationen en positiv del i den andra artens välmående.

Tittar vi närmare på den andra halvan, den som går mellan två känsliga ängar och hagmarker, är det viktigt att tänka på att en väg förhindrar även flygande insekter att passera vägen. Mindre djur har generellt sätt mindre behov av att förflytta sig över stora sträckor, men blir ändå påverkade med tanke på att resursfördelningen kan förändras.

Den här uppdelningen bildar två metapopulationer. Metapopulationer är ibland positivt för arter. Om en population dör finns chansen att en annan population överlever och kan sedan sprida och föröka sig till den döda metapopulationen. Men det bygger på att arten kan förflytta sig mellan dessa områden, vilket inte går om det blir en stor väg som skärmar av. En biologisk mångfald bygger på att det finns en stor artrikedom. Med dessa barriärer blir det en mindre artrikedom. Ifall ett visst antal arter hamnar på begränsade ytor kan det leda till en större mellanartskonkurrens på samma resurser.


Du vet att Trafikverket alltid brukar få igenom sin vilja. Du vill därför försöka minska den negativa påverkan. 
  Vilka åtgärder föreslår du och hur föreslår du att man ska ta reda på eventuella negativa konsekvenser (samla in data om hur påverkan ser ut)?  

Jag föreslår att man investerar i ekodukter och tunnlar. Det här fungerar som en spridningskorridor. Då kan arter förflytta sig över vägen, och ekosystemet kommer därmed inte påverkas lika mycket. Däremot är det viktigt att man samlar in kunskap och data om hur dessa förändringar påverkar ekosystemet. För att samla in data kan man främst göra det på tre olika sätt. Man kan göra det via provrutametoden. Det går ut på att man väljer ett viss antal rutor på exempelvis en äng. Där räknar man antalet av arten och sedan räknar man fram ett viss antal individer per ruta. Den här metoden rekommenderas att använda vid öppna ytor.

Linjetaxering. Det går ut på att man räknar antalet individer längs en eller ett antal sträckor inom ett område. Man använder sig även av en viss avstånd från linjen där man noterar de arter som är inom det området. Fångst och återfångstmetoden. Den här metoden fungerar bättre på fåglar. Principen går ut på att man fångar ett antal individer, märker dem och sedan släpper man dem fria.


Du ber din kollega läsa igenom det hela och hen påpekar att det alltid är bra att koppla till de globala målen (mål 14 Biologisk mångfald). Du håller med och klämmer in ett parti där du skriver om vad biologisk mångfald är och varför den är viktig. 

Biologisk mångfald kan delas in i tre viktiga områden. Den första är mångfalden av arter. Det vill säga artrikedomen. Den andra är genetisk variation inom arten, vilket betyder att det behövs många av varje art. Den tredje är mångfald av ekosystem och naturtyper. Det vill säga att det finns olika typer av biotoper. Biologisk mångfald är enormt viktigt. Många menar att en biologisk mångfald endast är viktig för djuren, men inte för människan. Det stämmer faktiskt inte. En biologisk mångfald ger oss människor många fördelar. Det finns ett begrepp som sammanställer det naturen ger oss. Det är ekosystemtjänster.

De fördelar som ingår i ekosystemtjänsterna är försörjande, reglerande, kulturella och stödjande. Försörjande innebär att vi får alla resurser som vi behöver. Reglerande innebär att det sker vattenrening och bättre luftfuktighet osv. Kulturella tjänster som vi får av naturen är att den är bra för hälsan, samt att den är vacker.

Stödjande innebär tjänster som är nödvändiga för att andra tjänster ska fungera. Till exempel jordbildning och fotosyntes.

Nu är det dags för lunch så du värmer din matlåda och sitter ute i solen och äter innan du går in och fortsätter med ärendena som ligger på bordet.


Fråga 2 (kortare svar typ 300 ord) 
Det plingar till i e-posten och du hittar ett mail från en högstadieelev här i Sala. Eleven har sett att kommunen kalkar skogen och i skolan har hen lärt sig att kalk kan neutralisera sura saker och undrar varför man kalkar en skog? 
 
 

Förklaringen till att man kalkar skog är för att förhindra försurning.

Problemet uppstod med ökad koldioxid halt i atmosfären samt andra växthusgaser. Det som kan hända är att dessa syror som bildas kan åka ner till marken med regnet. Det här leder till att marken blir sur.

Många växter är anpassade till att leva inom en viss miljö. Om marken blir sur kommer arten bli mer stressad. Vissa områden har större resiliens. Det vill säga hur bra ett område kan klara av störningar eller stress. I det här fallet har den svenska skogen relativt hög reiliens med tanke på att det finns mycket jord samt att det finns mycket näring med tanke på att våra lövträd tappar sina löv. Men det är fortfarande en störning som kommer påverka många arter i ekosystemet då dem blir mer stressade.

Dessutom kan surt regn kan även resultera till mindre näring i marken. Det beror på att det kan ske ett jon-byte. Det innebär att vätejonerna i syrorna kan reagera med lerpartiklar i marken. Samtidigt löser sig de positiva jonerna med vattnet. Dessa positiva joner som till exempel järn, Kalium, Kalcium är näringsämnen som lakas ur, vilket i sin tur det svårare för växter att växa.

Alltså använder man kalk som är en bas för att neutralisera PH-värdet i skogen. Då förhindrar man att näringsämnen lakas ur samt att många arter får leva närmare sitt optimum.

Nu är det dags för eftermiddagsfika men du har ganska mycket att göra så du tar med och äter vid skorvbordet.


Fråga 3 (långt och utförligt svar ca 800 ord, vi har inte gått igenom detta utan detta är en övning i att ”kunna använda kunskaper i nya situationer” som krävs för de högre betygsstegen) 
 
Det har kommit in ett klagomål från en av de lokala bönderna, hen undrar varför hen inte får använda de önskade mängderna kväve och fosfor vid gödsling (sprider näring på åkern)? Hen skriver också att hen vet att det är algblomning i sjön vid åkern och har hört något om att det blir syrefria bottnar, men hen förstår inte hur det hela hänger ihop med hens gödsling?  
Hur förklarar du hur allt detta hänger ihop? 
 
Förklaringen till varför du inte får använda för mycket gödsel är för att det kan leda till övergödning.  


Balansen mellan konsumenter och producenter har tidigare varit i balans. Fiskarna har levt i symbios med olika växter i vattnet. Men när det blev för mycket gödsel i vattnet ökade antalet alger, som på ett sätt är producenter. Det sker en så kallad bottom-up reglering där de högre trofierna påverkas.

Det beror på att kväve och fosfor är två näringsämnen som växter behöver för att växa. De är bland annat viktiga för att bilda DNA.

Men däremot kan det bli ett överflöd av dessa näringsämnen. Om det blir för mycket kommer överflödet att tillsammans med vatten sprida sig till andra delar i naturen. I det här fallet har fosforn och kvävet spridits sig till sjön. Det som har hänt är att näringen i sjön har gjort att det börjat växa för mycket alger i vattnet. Det blir därför en algblomning i sjön. Om det blir för mycket alger i sjön blir det svårare för solljus att nå botten.

När algerna dör kommer de sedan sjunka till botten. Nedbrytare på botten kommer i sin tur bryta ner dessa alger. Nedbrytare är heterostrofer och under den här processen förbrukas syre. Men med tiden kommer det bli värre. Med mindre solljus i vattnet blir det svårt för andra växter att leva där. Inget solljus, ingen fotosyntes. Då blir botten syrefri som i sin tur kanske kan leda till en död botten, vilket inte är önskvärt.

Det var allt du hann med idag, du rensar skrivbordet, går hem och säger tack för idag!

72 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Vilken relevans har vietnamkriget idag?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken roll hade media under Vietnamkriget?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken orsak till vietnamkrigets början hade störst inflytande?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

bottom of page