top of page

Mao Zedong - konfliktrapport

Uppdaterat: 10 aug. 2021


Ämne: Samhällskunskap 1b

Datum: 26/5 2020

Sammanfattning

Mao Zedong var en kommunist i Kina som styrde landet med diktatur. Han utförde flera folkrättsbrott. Genom reformen “det stora språnget” ville han förvandla Kina till ett industriland. Konsekvenser i form av människoliv blev enorm. Det resulterade i en massvält där omkring 30 miljoner dog. Efter misslyckandet startade Mao Zedong kulturrevolutionen för att försöka befästa sin ideologi. Det resulterade i att miljontals människor tvingades fly, blev förtryckta, förföljda eller mördade, vilket bröt mot folkrätten.

Ekonomin drabbades hårt av dessa kampanjer. Efter att Mao dog började Kinas regering att ändra riktning till en marknadsekonomi. Ekonomin öppnades upp mot nya idéer samt expertis från andra länder.

Idag är Kina en ekonomisk supermakt och en partidiktatur. Mycket har förändrats efter Maos död, men det finns fortfarande problem med det kommunistiska partiet. Till exempel förtrycket mot uigurer. Partiet har visat att maktmonopolet är inget som partiet kompromissar med. Kinas tillväxt fortsätter att växa. Det är skrämmande att landet har ett sånt stort inflytande på resten av världen, med tanke på den brutala historia som det kommunistiska partiet har, samt att landet förtrycker folkgrupper utan att egentligen få några stora konsekvenser av det. Den här rapporten skrevs för att fördjupa sig i Kinas skrämmande, men ändå fascinerande historia. Med kunskap inom Kinas historia, är det lättare att förstå sig på konflikterna idag.

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Syfte och frågeställning

1.2 Material och källkritik

2. Historisk bakgrund

3. Resultat

3.1 Konfliktens början

3.2 Konfliktens förlopp

3.3 Kortsiktiga konsekvenser

3.4 Långsiktiga konsekvenser

3.5 Situationen idag

4. Analys och slutsatser

5. Nya undersökningar

6. Källförteckning

1. Inledning


1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera orsakerna samt konsekvenserna av Mao Zedongs tid som ledare över Kina. Hur det påverkade Kina i antalet människoliv, men även hur det påverkade ekonomin. Tanken bakom att denna rapport görs är främst för att Kina idag har en stor makt över världen, och kommer ha en stor påverkan på vår framtid. Om Kina är framtiden, är det intressant och nödvändigt att fördjupa sig i dess historia. Frågor som kommer besvaras är:

  • Vilka orsaker ligger bakom att det kommunistiska partiet fick makten över Kina?

  • Vilka är de mänskliga och samhälleliga konsekvenserna av kampanjerna “det stora språnget” samt “kulturrevolutionen”?

  • Idag är kina en ekonomisk supermakt, men vilken väg ledde dit?

1.2 Material och källkritik

Syftet med denna rapport är att fördjupa sig i Maos tid som ledare över Kina och vilka brott mot mänskligheten han begår. Det som besvaras är bland annat vilka orsaker som ligger bakom konflikten samt vilka konsekvenser det blev i antalet människoliv och i ekonomin. För att reda på det användes flera olika källor. När det kommer till historiska händelser, är det ibland svårt att dra tydliga slutsatser angående statistik. Till exempel antalet mördade. Det förekommer att källor visar olika siffror då det saknas tydlig information vilket leder till eventuella uppskattningar. Det användes inga primärkällor, och därför användes flera olika källor för att bilda en generell bild om vad som hände, och sedan skriva det som stämde överens.


Det var relevant att först bilda en bred kunskap över konflikten, och det gjordes genom en del podcasts.

Podcasten “Allt du velat veta” av Fritte Fritzson innefattar tre avsnitt, där innehållet var relevant för den här rapporten.

Första avsnittet: Om Kinas historia del I – dynastiernas tid – med Hans Hägerdal, 12-11-2019.

Andra avsnittet: Om Kinas historia del II – det blodiga 1900-talet – med Anne Hedén, 12-11-2019.


Tredje avsnittet: Om Kina del III – reformer och repression – med Jojje Olsson, 26-11-2019. Alla gäster är experter inom det dem pratar om. Hans hägerdal och Anne Hedén är historiker. Jojje Olsson är journalist.


Annat material som lyssnades in var avsnittet Kina – den totalitära framgångssagan i podden P3 Dystopia och avsnitt 336 i Framgångspodden med Alexander Pärleros (Anders borg - då blir nästa finanskris...). P3 Dystopia ägs av Sverges Radio, som är statligt. Framgångspodden gästades av Anders Borg, som är f.d. Sveriges finansminister. Inget är refererat därifrån. Avsnittet var till för en ökad förståelse inom ekonomin som sedan gav inspiration till analysen.


Rapporten är även baserad på en dokumentär. Dokumentärserien heter “Evolution of evil” och har en mängd avsnitt som handlar om “onda” ledare. Avsnitt tre handlar om Mao Zedong där filmen går igenom hur Mao Zedong kom till makten. (Evolution Of Evil E03: Mao Zedong, 2018-04-13).


Hemsidor som användes var Nationalencyklopedin, Globalis, landguiden, SO-rummet och forum för levande historia. Här ifrån kommer majoriteten av all fakta ifrån. Dessa källor refereras till med jämna mellanrum. Trovärdighet en på dessa källor är god, baserat på att uppslagsverken är rekommenderade av utbildade lärare. Globalis hanteras av Svenska-FN förbundet. Nationalencyklopedin är ett allmänt uppslagsverk på vetenskaplig grund. När nationalencyklopedin tecknade avtal ställdes bland annat höga krav på saklighet och opartiskhet. Idag är NE ett tryggt uppslagsverk som används av dem flesta. Landguiden är ett uppslagsverk från utrikespolitiska institutet. Forum för levande historia är en myndighet.

2. Historisk bakgrund


Under början av 1900-talet hade Kina en svår tid. Man hade tagit bort kejsarstyret och nu fanns det inget tydligt styre, vilket gjorde att ordningen i landet kollapsade. Under svåra tider är det vanligt att nya idéer växer fram, då det är många invånare som vill att det ska ske förändringar. Ur landet växte två politiska grupper fram. Ena gruppen var nationalisterna som ville förändra Kina till en västinspirerande kapitalistisk republik. Den andra gruppen var kommunisterna som blev inspirerande av den sovjetiska revolutionen. (Evolution of evil, 2:30)

Det kommunistiska partiet grundades år 1921. Strax därefter inledde partiet ett samarbete med det nationalistiska partiet, Kuomintang. Det här samarbetet försvann sen när nationalisterna beslutade att gå till angrepp mot kommunisterna, vilket blev början på ett inbördeskrig.


Under den här tiden växte Mao Zedong upp. Han föddes 1893. Som ung läste han en del av Karl Marx. Karl Marx var en filosof som var en av grundarna till sociologin. Mao blev därpå en kommunist som var övertygad om att kommunism var den enda vägen till framgång. Han föddes som bonde, men blev sedan delaktig i det kommunistiska partiet samt i militären. Under den här tiden fick Mao allt högre titlar. Samtidigt fick han idéer hur han skulle vinna inbördeskriget. Han ville få makten över kina genom att vända bönderna mot landägarna. Efter att det kommunistiska partiet byggde upp en militär försökte de bland annat inta stora städer med hjälp av bönderna.


Däremot hade nationalisterna ett militärt övertag. De tvingade ut kommunisterna på den så kallade “långa marschen”. Den långa marschen var en lång vandring som kommunisterna gjorde genom stora delar av Kina för att fly. Kommunisterna vandrade drygt tusen mil. Enligt nationalencyklopedin lämnade ca 86 000 människor, men endast ca 4000 kom fram till slutmålet. Däribland Mao, som sedan blev den högsta ledaren över det kommunistiska partiet.


Vid den här tidpunkten var Kina ett land utan något riktigt styre. Då såg Japan sina chanser. Japan beslutade att invadera Kina. Det här resulterade i att Kinas inbördeskrig stannade upp, för att istället försöka förhindra invasionen.

Nationalisterna tog mest ansvar i att försvara landet mot de externa farorna. Detta var gynnsamt för Mao Zedong som hade planer på att bli enväldig härskare över hela kina. En del ansåg att kommunisterna skulle förena sina styrkor ytterligare med nationalisterna för att skydda landet, men dem som kritiserade Mao blev dödade. Dokumentärserien “Evolution of evil” nämner att Mao medvetet valde ut personer som skulle ses som nationalistiska spioner. Mao använde tortyr för att tvinga dessa kineser att avslöja att dem var spioner, även fast han var medveten om att dem inte var det. Med det här våldet och rädslan byggde Mao upp en armé.


Japans invasion misslyckades och nationalisterna hade försvagat sin armé. Då tog Mao Zedong chansen och fortsatte med inbördeskriget. Sovjetunionen var på den här tiden kommunistisk, och Stalin ville ha Mao som ledare över Kina. Sovjetunionen var därmed villiga att stötta Mao Zedong, och är en av aktörerna som gjorde att Mao sedan lyckades få makten över kina. Efter att kommunisterna besegrade nationalisterna kunde Mao 1949 utropa Folkrepubliken Kina.

3. Resultat (2–4 sidor)


3.1 Konfliktens början


Efter att Folkrepubliken Kina grundades år 1949 blev Mao Zedong Kinas ledare. Han började omdana landet med stora reformer. Det som främst kommer presenteras är reformen “Det stora språnget” och den politiska kampanjen “Kulturrevolutionen”.

Sovjetunion är en viktig aktör under denna tidsperiod. De hade tidigare stöttat Mao för att få makten över Kina och efter kriget slöt Mao snabbt en 30-årig vänskaps- och biståndspakt med Sovjetunionen. De började med dess hjälp grundligt omdana Kina (landguiden, u.å.).

Maos revolutionsteorier gick bland annat ut på att ta makten från landägarana och ge den till bönderna.

I artikeln Kina-modern historia (landguiden, u.å.) står det att kina under 1950 talet hade organiserat folkkommuner på hela landsbygden. Folkkommuner är ett jordbrukskollektiv med tiotusentals invånare och egna skolor, sjukstugor, verkstäder och industrier. Åkermark som ägdes privat förbjöds.

Året 1958 infördes en stor reform. Reformen kallades för det stora språnget. Det var ett enormt experiment, som skulle förvandla Kina till en industriell supermakt. Däremot blev resultatet förödande, som sedan kostade livet på tiotals miljoner kineser.

Anledningen till den här massdöden beror på flera olika faktorer. Dels naturfenomen såsom dåligt väder, men även mänskliga faktorer. Dokumentären “Evolution of evil” beskriver Mao som en sadist. Under revolutionen var han övertygad om att en revolution behövde vara våldsam. Han använde tortyr och annat våld för att skrämma andra. Däremot poängterar dokumentären att det inte finns något bevis att Mao personligen hade dödat eller torterat någon. Han hade alltid någon annan som utförde dessa handlingar. Kina hade på den här tiden ungefär 600 miljoner invånare. Fokuset låg i att förvandla Kina till ett industriland, och antalet människor som kunde dö diskuterades inte lika mycket då befolkningen var så stor.

Bönderna hade blivit ombädda att bygga egna jordugnar och framställa järn. Däremot gick inte järnet att använda och de primitiva ugnarna blev värdelösa. Samtidigt förföll odlingarna, som i sin tur ledde till ett stort produktionsfall.

Det stora språngets misslyckande kombinerat med dåligt väder resulterade i att runt 30 miljoner människor svalt (Forum för levande historia, u,å). Vissa menar att det är upp mot 45 miljoner människor.

För att förbättra situationen försökte kineserna bli av med fåglarna. Fåglarna åt upp stora mängder skörd vilket påverkade livssituationen. Massvis med fåglar försvann, men problemet försvann inte. Färre fåglar resulterar i fler insekter. Dessa insekter började sedan äta upp skörden istället för fåglarna.

Maos reform, det stora språnget var ett folkrättsbrott. Arbetsförhållandena på landsbygden var dåliga och all mat som producerades blev statligt. Man tog mat ifrån de som inte kunde arbeta. Där ibland inkluderades kvinnor och barn. Med misslyckandet av det stora språnget började man ifrågasätta Maos teorier. Partiet hade tidigare försökt dölja den negativa sidan av “Det stora språnget”. I huvudstaden presenterades det stora språnget som ett effektivt sätt att utveckla Kina. Men miljontals döda går inte att dölja och därmed blev folket allt mer skeptiska. På grund av misslyckandet, försökte Mao befästa sin ideologi genom Kulturrevolutionen, som gjorde att konflikten eskalerade ytterligare.


3.2 Konfliktens förlopp - kulturrevolutionen


Efter misslyckandet med det stora språnget skapade Mao kulturrevolutionen. Året var 1966 och det var Maos försök att befästa sin ideologi och krossa dem som ville välja en annan väg. Han riktade sig framförallt mot ledande personer på olika nivåer i samhället. Han delade upp befolkningen i röda och svarta. De röda var riktiga kommunister, och de svarta var fiender till revolutionen. Bönder ansågs vara röda, och människor som till exempel arbetade som författare, läkare, advokat eller lärare ansågs vara svarta, dvs emot revolutionen (forum för levande historia, u.å.).

Kulturrevolutionen resulterade i mängder av våld, förföljelse och mord. Runt en miljon människor blev mördade. Många av dem var utbildade. Mao var populär bland unga, och det var dessa människor som gick med i grupper som kallades röda garden. De arbetade för revolutionen och letade efter människor som de tyckte var mot revolutionen. Människor som till exempel arbetade som författare, läkare, advokat eller lärare ansågs vara motståndare. Det ledde till att mängder med högutbildade människor blev mördade eller sändes till omskolningsläger. Dessa unga anhängare, de så kallade rödgardisterna, angrep även all gammal kultur. Det här ledde till att många kulturskatter förstördes (nationalencyklopedin). Till exempel förstördes historiska föremål som härstammade från det kinesiska imperiets historia. Kulturella och religiösa platser och grupper drabbades extra hårt. Bibliotek som innehöll utländsk eller äldre litteratur attackerades och förstördes helt. Buddhistiska tempel samt kyrkor och moskéer med begravningsplatser samt kyrkogårdar stängdes ner och plundrades. (SO-rummet, 2020)

Att all kultur och religion angreps gjorde att det endast blev Mao som syntes. Han kunde därmed framföra sina ideologier till resten av folket. Det gjorde han bland annat med boken Maos lilla röda, som är den boken som blivit tryckt flest gångar av alla skriftliga verk.

Bland detta kaos kunde Mao även rensa ut ledande personer i partiet. Dessa utrensningar innebar att många personer, flera med ledande positioner inom regeringen och partiet, tvingades fly. Andra blev offentligt förödmjukade, torterade, fängslade, dömda till straffarbete eller avrättade (SO-rummet 2020). En medlem med namn Liu Shaoqi i det kommunistiska partiet hade tidigare vågat kritisera “det stora språnget”. Han var dessutom omtyckt och var beredd att ta över ledarrollen efter Mao, men Liu Shaoqi blev som många andra utrensade.

Miljontals människor blev förföljda under kulturrevolutionen. Forum för levande historia nämner att mellan 750 tusen och 1.5 miljoner dödades i kulturrevolutionen, och att den höll på ända fram till Mao Zedongs död.

3.3 Konfliktens konsekvenser


I antalet människoliv blev konsekvenserna förödande. Det stora språngets misslyckande kombinerat med dåligt väder resulterade i att runt 30 miljoner människor svalt ihjäl. Kulturrevolutionen resulterade i 1.5 miljoner döda (Forum för levande historia, u.å.).

De handlingar som utfördes bröt mot folkrätten. Arbetsförhållandena på landsbygden var dåliga och all mat som producerades blev statligt. Under kulturrevolutionen blev ett stort antal människor förföljda och många tvingades fly. Mängder med familjer splittrades.

Utifrån ett ekonomiskt perspektiv hade den enskilda individen inga möjligheter att starta en egen verksamhet. Allt var ägt av staten. Det här resulterade i ett land där det saknades entreprenörskap, det gick inte att förvandla idéer till verklighet. Det påverkade i sin tur ekonomin.

På samhällsnivå resulterade kulturrevolutionen i att all forskning och annan vetenskap låg nere i flera år. Utbildningen drabbades hårt då politiska aktiviteter ersatte undervisningen och många högutbildade skickades ut till landsbygden för att arbeta inom jordbruket under en längre tidperiod.

På global nivå blev konsekvenserna inte stora. Kinas regering hade som idag monopol på information. De ledande i partiet var medvetna om den enorma massvälten, men det var inte den informationen som gick ut till omvärlden. Det här gjorde att man först på 70-talet trodde att några hundratusentals dog. Det var först senare som man insåg att siffran låg på tiotals miljoner. (Anne Hedén, 2019)


3.4 Långsiktiga konsekvenser.


Efter att Mao hade dött år 1976 var befolkningen less på ledarens radikala politik. Maos efterträdare blev Deng Xiaoping.

Eftersom Kinas befolkning var trötta på kulturrevolutionen samt de experiment Mao hade med befolkningen hade partiet numera svårt att behålla makten med en ideologisk grund. Deng Xiaoping fokuserade därför på ekonomisk utveckling. Han menade att för att Kina ska bli ett rikare land, behöver några bli rika först. Det här ledde till motsatsen på det Mao trodde på där man såg ner på dem högutbildade. Att klasskillnader uppmuntrades gjorde att Kina blev ett land med stora ekonomiska klyftor.

Kina började därmed att handla med andra länder. Det skapades frihandelszoner och man tog in expertis från andra länder. Det här resulterade i att landet fick in ny kultur, nya idéer och nya teorier från omvärlden. 80-talet blev den tiden då kina var som mest fri.

När man öppnade upp landet skapades många demonstrationer. Många av demonstranterna var studenter eller vanliga arbetare. Man ville minska partiets korruption och statens makt över folket. Den ekonomiska öppningen resulterade till att folket ville utvidga sina civila rättigheter. Det här skapade en stor splittring inom det kommunistiska partiet. Journalisten Jojje Olsson berättar i podcasten allt du velat veta att den ena sidan av partiet var en liberal falang. Dem ville införa en dialog med demonstranterna. Den andra sidan var en konservativ falang. Dem ville möta demonstranterna med våld. Konflikterna inom partiet slutade med att den konservativa falangen vann, och det resulterade i massakern på himmelska fridens torg år 1989 där hundratals demonstranter blev dödade.


3.5 Situationen idag


Idag, har det kommunistiska partiet fortfarande makten över Kina. Däremot har det skett förändringar. Landet har gått mer och mer från en planekonomi till en marknadsekonomi och idag är Kina ett av världens mäktigaste land med en enorm tillväxt.

Med tanke på att det kommunistiska partiet har en brutal historik, har kina ett stort inflytande i andra länder. Kina har på ett sätt hjälpt många länder tack vare sin enorma tillväxt. Kina har lånat ut stora mängder pengar och arbetskraft till andra länder. Dessa räntor kommer sedan gynna Kina och landet kommer få ett stort inflytande i andra länder.

Idag har det kommunistiska partiet fortfarande ett maktmonopol. Partiet har visat att maktmonopolet är inget man kompromissar med. Kinas nuvarande ledare Xi Jinping har stärkt sin position i partiet. Han kan sitta som ledare hur länge han vill.

I Kina sker det fortfarande förtryck mot minoriteter. Idag sker den största inlåsningen av minoriteter i Kina, som framförallt sker i provinsen Xinjiang. Det är en kampanj mot religiösa och det rör sig kring 1–3 miljoner människor. De som blir tagna är främst muslimska minoriteter. Anledningar till att man blir tagen behöver inte baseras på något särskilt. Man kanske har ägt en koran, haft onormalt skägg eller utländska mjukvaror på mobilen för att kunna bli tagen. Oftast sker det ingen rättsprocess innan man blir frihetsberövad och sätts i dessa omskolningsläger (Jojje Olsson 2019).


4. Analys och slutsatser


Syftet med den här rapporten var att fördjupa sig i Moas brott mot mänskligheten, hur det påverkade Kina i antalet människoliv, men även hur det påverkade ekonomin. Idag har det kommunistiska partiet ett stort inflytande på vår planet. Landets ekonomiska tillväxt är enorm, och det är nödvändigt att fördjupa sig i hur landet har kommit till den positionen som landet har idag.


För att ta reda på Maos brott mot mänskligheten användes en mängd olika källor. En av frågeställningarna var vilka orsakar som ligger bakom att kommunisterna kom till makten.

Bakomliggande orsaker var att kina inte hade något tydligt styre. Under flera år skedde anarkism där landet hade en svår tid. Under svåra tider är det vanligt att nya idéer växer fram. I det här fallet växte nationalisterna och kommunisterna fram. Utlösande orsaker att kommunisterna kom till makten var bland annat att Mao fick stort stöd från Stalin i Sovjetunionen samt att den japanska invasionen försvagade nationalisterna.

Rapporten skulle även besvara vilka konsekvenser det blev av kampanjerna det stora språnget och kulturrevolutionen. Det stora språnget slutade i en massvält där 30 miljoner svalt ihjäl. Kulturrevolutionen resulterade i att otroligt många människor blev förföljda och mördade.


Utifrån resultatet ser vi att Mao Zedong utförde flera folkrättsbrott. Dels genom reformen “det stora språnget” och dels genom kulturrevolutionen. Det här bröt mot folkrätten eftersom miljontals människor svalt ihjäl, tvingades fly, blev förföljda eller mördade.

Det är lite skrämmande att det kan ske så stora brott mot mänskligheten. Förklaringen till att andra stater inte reagerade på dessa katastrofer är nog för att informationen inte kom ut till omvärlden. Kinas regering har monopol på information samt stor kontroll över befolkningen. Dessutom höll sig konflikten inom landet och det är troligtvis en förklaring till att andra stater inte reagerade. Innan det kommunistiska partiet kom till makten hade Sovjetunionen och Japan varit aktörer som var utlösande samt bakomliggande orsaker till att det partiet fick makten över Kina. När Mao Zedong sedan skulle “fullborda” revolutionen med hjälp av kulturrevolutionen var det utifrån resultatet ytterst få länder som var inblandade. En annan anledning till att andra stater inte lade sig i beror nog på att många var nyfikna på om det kommunistiska systemet fungerade. Tanken bakom ett kommunistiskt samhälle är god. Ett klasslöst samhälle där all egendom ägs gemensamt och fördelas åt var och en efter behov, samt att staten inte längre behövs. Att minska klyftorna samt störta kapitalismen kan vara objektivt bra, men däremot har kommunism en del baksidor. Enligt historien har kommunism det bland annat lett till diktatur. Utifrån ett ekonomiskt perspektiv fungerar marknaden som bäst då den är fri från staten, dvs marknadsekonomi där utbud och efterfrågan styr priserna. Efter Maos död ser vi i resultatet att Kina går mot en marknadsekonomi. Tidigare hade ekonomin drabbades hårt av Moas styre. I landet såg man ner på högutbildade. I flera år låg all forskning och högre utbildning nere som resultat av den planekonomi som Kina hade. Men efter Maos död förändrades ekonomin. Det blev svårt för det kommunistiska partiet att behålla makten med en ideologisk grund, och därmed fokuserade regeringen istället på ekonomisk utveckling där man öppnade upp ekonomin mot andra länder. Vid den tidpunkten var kapitalism inte längre något dåligt i Kina. Klasskillnader uppmuntrades och idag är Kinas ekonomiska tillväxt enorm.


Vi ser att det kommunistiska partiet inte har förändrat något när det gäller partiets maktposition. Även om Kina har en marknadsekonomi har regeringen stor inblick och kontroll i alla kinesiska företag.


Troligtvis kommer den här tillväxten på ett tag till. Kina har en population på 1,4 miljarder människor. Europa och USA tillsammans når lite över 1 miljard. Samtidigt sparar en kines i genomsnitt mer än individer i västländerna. Dessutom finns det en helt annan disciplin i Kina. När de unge européerna spelar fotboll på helgerna, då är det inte ovanligt att barnen i Kina sitter och har extralektioner. Det är alltså inte konstigt att kina kommer få en ökad ekonomisk kontroll över världen.


Många menar att ett rikt Kina är bättre än ett fattigt, vilket det är utifrån en del aspekter. Det är viktigt att komma ihåg att Kinas regering inte representerar det kinesiska folket. Kina är en partidiktatur och det kommunistiska partiet har en oerhört stor kontroll över sin befolkning. Stor censur och många lagar som tvingar många av landets invånare att leva på ett visst sätt. Och därmed är det viktigt att komma ihåg att befolkningen inte behöver stå bakom det regeringen håller på med.

5. Nya undersökningar


För att utöka denna studie, hade det varit intressant att fördjupa sig i det som händer i provinsen Xinjiang. Där har man omskolningsläger fyllda med människor som tillhör minoriteter.


Det är skrämmande att Kina kan hålla på med det här, utan att egentligen få några stora konsekvenser från det. Troligtvis handlar mycket om pengar. Som tidigare nämnt i resultatet, är Kina idag en ekonomisk supermakt. Det är många länder som vill ha en bra kontakt med Kina, då mycket handlar om investeringar osv. Man kan tycka att till exempel EU borde göra något åt situationen, men det verkar vara många medlemsländer som vill ha en bra relation med Kina.


Många av dem länderna som nästintill hyllar Kina är muslimska länder, vilket är lustigt då dem flesta i provinsen Xinjiang är muslimer. Det skulle alltså vara intressant att undersöka uigurernas situation idag. Hur Kinas relation är med EU och de muslimska grannländerna. Hur Sverige har tagit ställning till Kinas agerande och hur mycket pengar som är inblandat när det gäller relationen med Kina.

En ny undersökning skulle även kunna handla om den nuvarande konflikten mellan Hongkong och Kina.

6. Källförteckning


Webbsidor

Forum för levande historia. KINA

Landguiden. 2020. Modern historia.

Nationalencyklopedin. Kulturrevolutionen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kulturrevolutionen (hämtad 2020-05-03)

Nationalencyklopedin, u.å., långa marschen.

SO-rummet. 2020. Kulturrevolutionen.

Podcasts

Fritzon, Fritte. 2019, Om Kinas historia del I – dynastiernas tid – med Hans Hägerdal. Allt du velat veta. https://poddtoppen.se/podcast/1038870950/allt-du-velat-veta/222-om-kinas-historia-del-i-dynastiernas-tid-med-hans-hagerdal (Hämtad 18/4–2020)

Fritzon, Fritte. 2019. Om Kinas historia del II – det blodiga 1900-talet – med Anne Hedén. Allt du velat veta. https://podcasts.nu/avsnitt/allt-du-velat-veta/om-kinas-historia-del-ii-med-anne-heden (hämtad 18/4–2020)

Fritzon, Fritte. 2019. Om Kina del III – reformer och repression – med Jojje Olsson. Allt du velat veta, https://poddtoppen.se/podcast/1038870950/allt-du-velat-veta/224-om-kina-del-iii-reformer-och-repression-med-jojje-olsson (hämtad 15/5–2020)

P3 Dystopia. 2020. Kina – den totalitära framgångssagan,

(hämtad 16/5–2020)

Pärleros, Alexander. 2019, 336. Anders borg - då blir nästa finanskris...Original. Framgångspodden,https://podcasts.nu/avsnitt/framgangspodden/336-anders-borg-da-blir-nasta-finanskris-original (Hämtad 11/3–2020)

Youtube-klipp

Criminals and crime fighters. Evolution Of Evil E03: Mao Zedong | Full Documentary

149 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Vilken relevans har vietnamkriget idag?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken roll hade media under Vietnamkriget?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken orsak till vietnamkrigets början hade störst inflytande?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Comentarios


bottom of page