top of page

Immunförsvaret

Patogen- virus, bakterie, svamp,osv


Första försvarslinjen - yttre försvar

Huden

Hudens tjocklek gör det fysiskt svårt att skada kroppen både för bakterier och till exempel skärsår.

Hudens olika lager har olika uppgifter.

Underhudsfett är surt och tillsammans med talg- och svettkörtlarna hjälper det oss med skyddet mot främmande bakterier och virus. pH-värdet på svett är ganska lågt (pH 2 - 4) och gör det därför mindre trevligt för bakterierna.


Slemhinnorna

Vi har slemhinnor både i luftrören, runt könsorganen och urinrören.

Slemmet har till uppgift att fånga upp bakterier, virus och andra främmande partiklar som tar sig in. Där fastnar de och hindras från att ta sig igenom och vidare in i kroppen.


Flimmerhåren

Dessa finns i våra luftrör. Bakterier, virus och andra främmande partiklar kan fastna i dem och sedan harklas, nysas eller hostas upp. På det sätter hindras de från att komma ner i lungorna eller mag- och tarmkanalen.

Att kunna hosta och harkla är en viktig reflex som också är en del av vårt immunförsvar.

Flimmerhår samlar upp partiklar, bakterier och virus. Du kan snyta ut slemmet eller hosta upp det.

Om du röker/passivt röker kan flimmerhåren i halsen bli förlamade och göra så att partiklar, virus och bakterier ramla ner i lungorna.

Slemhinnorna på könsorganen har inga flimmerhår, här samarbetar slemmet istället med lågt pH och vissa typer av bakterier (lactobacilli).

Saltsyra i magen

Bakterier och virus som tar sig till mage stöter på saltsyra, pH ca 2. Detta dödar de flesta mikroorganismer. Helicobacter, magsårsbakterien, trivs dock även i vår sura mage. Körtlarna som sitter i magsäckens slemhinna producerar två till tre liter magsaft per dygn.

Normalflora

Normalfloran består av bakterier som vi behöver för att må bra. Vi har mer än 100 miljarder mikroorganismer som motsvarar ca 1 - 2 kilo bakterier i kroppen. (Ca 0,5 kilo bakterier på huden och 1,5 kilo i tarmfloran). Bakteriefloran anses kunna bestå av mellan 300 och 1000 olika arter, men den största delen, ca 99%, utgörs av ca 30 – 40 arter.

Normalfloran tränger undan skadliga svampar, parasiter och bakterier och hjälper oss med vissa vitaminer genom att till exempel producera vitamin K och vitamin B.


Andra försvarslinjen - medfött försvar

Fagocyter

Fagocyter är celler i kroppen som fagocyterar allt främmande i vår kropp. Fagocytos är en form av endocytos där patogener innesluts i vesikler inuti fagocyterna och bryts där ner av olika enzymer till ofarliga molekyler. Detta inre försvar fungerar som en slags gränspolis som hela tiden patrullerar kroppens inre vävnader.

Komplementproteiner

När komplementproteiner aktiveras angriper de patogener och främmande ämnen.


Leukocyter i det medfödda försvaret

Leukocyter går att dela in i tre olika grupper. Granulocyter, monocyter, lymfocyter. Monocyter och granolucyter är leukocyter i det medfödda försvaret.

Granulocyter

Granulocyter går att dela in i neutrofila granulocyter, eosinofila granulocyter och basofila granolycyter. Av dessa tre är det framförallt neutrofila granulocyter som är aktiva fagocyter.

De neutrofila granulocyterna är vanligtvis de första fagocyterande leukocyterna på plats vid ett patogenangrepp. De är ganska kortlivade (upp till några dagar och dör efter fagocytosen genom programmerad celldöd, så kallad apoptos, eller genom att makrofager äter upp dem.

De eosinofila granulocyterna är sämre på att fogocytera patogener och deras uppgift är att angripa eukaryota parasiter som är för stora för att fagocyteras.

De basofila granulocyterna frisätter bland annat ett ämne som heter histamin. Histamin är ett ämne i kroppen som vidgar blodkärlen och ökar blodgenomströmningen. Detta är nödvändigt då fler vita blodkroppar kan transporteras till infektionen.

Monocyter - makrofager och dendritceller

Makrofager och dendritceller bildas från monocyter.

Makrofagerna brukar associeras ofta med "pacman”, en figur som åker runt och äter upp saker och ting. Makrofagerna äter upp främmande ämnen i kroppen och till skillnad från granolucyter är makrofagerna betydligt mer långlivade. De finns framförallt i de vävnader som är mest utsatta för angrepp av patogener och främmande ämnen, till exempel slemhinnor, lever, njurar, lungor och lymfknutar. De slukar dessa ämnen med hjälp av att makrofagerna känner igen kemiska signaler som är främmande.

Dendritcellerna rör sig aktivt från det infekteraområdet och rör sig mot den närmaste lymfknutan för att presentera det främmande ämnet för det så kallade adaptiva försvarets lymfocyter.

NK-celler

Kroppsegna celler som infekteras av virus oskadliggörs av en viss typ av leukocyter som kallas NK-celler (Natural Killer cells). De är inte fagocyter (alltså äter inte upp virus), utan tvingar istället infekterade celler till s.k. apoptos (kontrollerat självmord/celldöd).


Tredje försvarslinjen - adaptivt försvar

Adaptivt försvar eller det specifika försvaret består av olika målsökande celler som var och en är specialiserade på att döda en enda sorts patogen. Det adaptiva försvaret bildar också antikroppar som angriper patogener och deras gifter. Försvaret aktiveras av patogener eller annat främmande som kommit in i kroppen. Aktiveringen innebär att de celler som känner igen patogener börjar dela sig för att bekämpa patogenet. Den andra och tredje försvarslinjen bildar tillsammans immunförsvaret.

Leukocyterna i det adaptiva immunförsvaret kallas gemensamt för lymfocyter. Det finns två större delar av lymfocyter, B-lymfocyter och T-lymfocyter.

Dessa lymfocyter reagerar på så kallade antigener.


Antigener är en unik kemisk struktur som finns på varje patogen. Det är tack vare dessa antigener som lymfocyterna kan känna igen patogenet.

I vår kropp finns mängder med lymfocyter där alla har särskilda receptorer på sina cellmembran. Receptorerna binder till särskilda ytstrukturer på ett antigen. Dessa ytstrukturer kallas för epitoper.


Generna för lymfocyternas antigenreceptor är uppdelade i delar som sedan slumpmässigt slås ihop. Det här gör att kroppen får en enorm variation av lymfocyter där alla är specialiserade för att binda till en specifik struktur.

När en patogen kommer in i kroppen kommer den lymfocyten vars receptorer kan binda sig till patogenets epitop, att genomgå klonal selektion. Det innebär att lymfocyten börjar dela sig intensivt.


De B-lymfocyter som genomgår klonal selektion kommer sedan att börja producera och frisätta antikroppar. Antikroppar kan neutralisera patogener genom att täcka deras yta och på så vis hindra patogenen från att binda till kroppscellerna. De kan också binda samman många patogener så att de bildar klumpar. Detta kallas för immunkomplex, vilket gör att fagocyternas attackerar effektivare. En annan sak som antikropparna gör är att dem gör att patogenet upptäcks lättare av fogocyterande celler, som granulocyter och makrofager.

Dessutom kan antikroppar samarbeta med komplement så att patogenernas cellmembran förstörs och patogenerna dör. Det finns olika slags antikroppar.


När patogenet är oskadliggjort dör de flesta av B-lymfocyterna och plasmacellerna. Några lever kvar i lymfsystemet som så kallade B-minnes-celler och plasmaceller. Detta skapar ett immunologiskt minne.


Om kroppen infekteras av samma patogen med samma antigener finns då minnesceller med exakt rätt typ av antikroppar i beredskap. Produktionen av antikroppar kommer igång snabbare och blir större än vid första angreppet.

T-lymfocyer

Dessa mognar bakom bröstbenet i organet brässen (thymus). Det finns tre sorter av T-lymfocyter,

T-hjälparceller, T-mördarceller och regulatoriska T-celler.

T-mördarceller angriper och dödar kroppsegna celler som infekterats av virus eller bakterier. De kan alltså skilja mellan en kroppsaegen cell som är frisk och en kroppsegen cell som är infekterad av viruset.

T-hjälparceller samordnar aktiviteten av makrofager, B-lymfocyter och T-mördarceller.

Regulatoriska T-celler dämpar aktiviteten i immunförsvaret, framförallt när det inte finna några patogener eller avvikande celler kvar att bekämpa. Var och en av dessa typer kan dessutom utvecklas till olika minnesceller, som ger ett immunologiskt minne.


Igenkänning av patogener

Kroppens celler har en grupp proteiner, HLA-komplex som sätter sig på cellytan och visar om cellen är frisk eller attackerad. Ifall en cell är infekterad kommer den visa ett HLA-komplex som inte stämmer överens med en frisk cell. Detta aktiverar T-cellen.

13 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Vilken relevans har vietnamkriget idag?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken roll hade media under Vietnamkriget?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken orsak till vietnamkrigets början hade störst inflytande?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

bottom of page