top of page

Hur småskalig gruvdrift i Kongo kan bidra till en hållbar utveckling


Kongo har under en allt för lång tid plågats av intressekonflikter som gett upphov till en urholkning av landets rikedomar. Som ett resultat av detta är Kongo ett av världens fattigaste länder där barnarbete förekommer och livsviktiga vattendrag blir kontaminerade. Däremot har utländska företag lyckats bryta ut mängder med kobolt, en mineral som används i bland annat litiumbatterier vilket är väsentligt för den gröna omställningen. Är det möjligt att bedriva en småskalig gruvdrift i Kongo som är ekologisk, ekonomisk och social hållbar? För att besvara på den frågan behövs lösningar utifrån både ett globalt och lokalt perspektiv.

När det gäller ett lokalt perspektiv kan gruvdriften i Kongo bidra till en hållbar utveckling i landet. Kongos naturresurser kan bidra till ett förbättrat välstånd där landet kan bygga upp en infrastruktur, starka institutioner, fungerande skolsystem, sjukvård, äldreboenden och ett näringsliv. Problemet är den korrupta gruvdriften där utländska företag urholkar landets rikedomar. Kongo behöver ha ett välstånd att falla tillbaka emot så att landet slipper bli beroende av utländska företag.


En lösning till problemet är att de pengar som genereras i gruvorna stannar inom landet. Detta genom större inflytande för lokala och statliga företag eller ett bättre skattesystem så staten får in mer pengar. Det gäller sedan att dessa intäkter investeras i välfärden. Då kan gruvornas vinster höja levnadsstandarden för lokalbefolkningen, till exempel genom att bygga skolor. Att barnen får gå i skolan är ett effektivt sätt att få en ackumulerad ekonomi. Tyvärr förekommer barnarbete i småskaliga gruvor vilket strider mot social hållbarhet. Även lönerna och arbetsförhållandena är i flesta fall inte hållbara. Med skolor kan barn få en alternativ karriär. För grundläggande skriv- och läskunnighet ska inte underskattas. Det är ett kapital som möjliggör demokrati och frihet. Barnens kunskap kommer födas vidare i kommande generationer där skriv- och läskunnighet blir standard och befolkningen kan därmed effektivisera sin vardag ytterligare. Detta genom att specificera sig och därmed skapa olika yrken inom till exempel sjukvård, skola, och infrastruktur. Det här möjliggör att Kongos finanser inte bara blir beroende av gruvdriften, utan har alternativa sektorer i näringslivet, menar jag. Att främja samhällsutveckling och regional tillväxt är en förutsättning för hållbar gruvdrift. Gruvregioner kan då attrahera, behålla och utveckla verksamheter, kompetenser, företag och kapital så att de långsiktigt och konkurrenskraftigt bidrar till den nationella tillväxten vilket i längden är både ekonomiskt och socialt hållbart.

En till förbättring till den småskaliga gruvdriften i Kongo är att ha tydligare ansvarsfördelning och bättre informationsflöde mellan olika aktörer samt ha ett tydligare och effektivare regelverk. Det här för att förbättra den sociala hållbarheten.


Utifrån ett ekologiskt perspektiv bidrar gruvdriften till nedhuggning av skog och att farliga ämnen sprids i naturen. Genom att naturen förstörs påverkas människor som bor i området vilket i sin tur inte blir socialt hållbart. Exploatering av Kongos natur kan även skada landets ekonomi, detta på grund av minskande ekosystemtjänster. Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som ekosystemen ger människan och som bidrar till välfärden. Fungerande ekosystem är i längden avgörande för att hantera utmaningar kopplade till klimatförändringarna.


För att göra gruvdriften ekologisk hållbar behövs förbättrad dialog och synergi med andra aktörer. Dessa aktörer kan exempelvis vara organisationer inom klimat eller mänskliga rättigheter såsom Wildlife Conservation Society, Amnesty och Institut Congolais pour la Conservation de la Nature. Tillsammans kan man komma överens om gemensamma principer och hitta lösningar där naturen skyddas samtidigt som man främjar samhällsutveckling. Till exempel att man stänger alla gruvor som ligger i nationalparker och förbjuder öppnandet av nya gruvor eller byggandet av infrastruktur inom gränserna för nationalparker. Det här möjliggör utökad turism som vill besöka naturen i landet vilket är en alternativ inkomstkälla för befolkning. På utvalda platser kan sedan gruvdriften vara verksam där mänskliga rättigheter är största prioritet. Detta genom bättre arbetsvillkor, fri press och fri granskning så att problem kan identifieras och sedan lösas.


När det gäller ett globalt perspektiv kommer fler batterier möjliggöra en elbilsindustri och annan elektrifiering som till stor del kan ersätta dagens koldioxidutsläpp. Det här behövs för att klara klimatkrisen som annars kommer ge förödande konsekvenser världen över. Johan Rockström och Mattias Klum (2015) skriver att planeten närmar sig flera brytningspunkter, dvs gränser där människans fotavtryck gör så att planeten hamnar i en negativ spiral. Detta gäller allt ifrån global uppvärmning, kvävebelastning, fosforbelastning, havsförsurning, överfiskning och markanvändning. De så kallade ekosystemtjänster som människan går miste om är enorma och därmed kan en ekologisk hållbarhet i längden bidra till social och ekonomisk hållbarhet.


En global förändring som jag anser är mycket nödvändig är en ökad återvinningsgrad och effektivisering av resurser. Det här för att i så stor utsträckning som möjligt eftersträva en cirkulär ekonomi. Med ökad resurseffektivitet minskar avfallsmängder och gruvdriften blir mer hållbar.


Idag har utländska företag stort inflytande i Kongos gruvdrift och med hjälp av globaliseringen kan företagen sälja vidare kobolten till andra företag världen över. En nackdel med globaliseringen är däremot att det kan skapa problematik ifall länder blir beroende av auktoritära stater, där mänskliga rättigheter inte ligger i linje med FN. Ett exempel är Kina där regeringen brutit mot mänskliga rättigheter i Xinjiang-provinsen. Där pågår ett förtryck av uigurer (Amnesty, 2021). Samtidigt har Kina trots en marknadsekonomi, visat att det är staten som har högsta makten över kinas företag. Det här genom att staten gått hårt mot privata företag inom exempelvis privatundervisning och inom spelindustrin. Även en kidnappning av en av landets rikaste, Jack Ma har skett. Min poäng är att en utvinning av nödvändiga mineraler i ett globalt perspektiv inte behöver vara hållbart ifall diktaturer tjänar pengar och får större inflytande. Då är det bättre att köpa mineraler från företag som inte styrs av diktaturer. En parallell idag är Europas energibehov. Innan Rysslands invasion av Ukraina importerades 40 % av gasen och 30 % av oljan från Ryssland (Carlström, 2022). Denna import räddar Rysslands statsfinanser som möjliggör invasioner vilket är motsatsen till vad hållbarhet innebär.


För att avrunda kan småskalig gruvdrift bidra till en hållbar utveckling. Utifrån ett globalt perspektiv bidrar gruvdriften till den gröna omställningen vilket är avgörande för att bekämpa klimatförändringarna. Det gäller däremot att dem aktörer som är inblandade i gruvdriften tar ett ansvar till att upprätthålla och prioritera mänskliga rättigheter. För att gruvdriften ska bli hållbar lokalt är ett främjande av samhällsutveckling en förutsättning samt att natur i så stor utsträckning som möjligt bevaras med tanke på dem ekosystemtjänster som naturen bidrar till.



Referenser

Amnesty. (10 Juni 2021). Kinas förtryck av muslimer i Xinjiang är ett brott mot mänsligheten. https://www.amnesty.se/aktuellt/kinas-fortryck-av-muslimer-i-xinjiang-ar-ett-brott-mot-manskligheten/


Carlström, J. A. (2 april 2022). Putin står inför en ekonomisk bomb. SvD. Näringsliv


Rockström, J., & Klum, M. (2015). Big world small planet: Välfärd inom planetens gränser. Max Ström

146 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Vilken relevans har vietnamkriget idag?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken roll hade media under Vietnamkriget?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken orsak till vietnamkrigets början hade störst inflytande?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

コメント


bottom of page