top of page

Inför prov i genteknik-biologi 1

Uppdaterat: 14 apr. 2021


Proteinsyntesen.

Första delen i proteinsyntesen kallas för transkription. Det som händer först är att ett ämne vid namn RNA-polymeras öppnar upp DNA-molekylen. Då försvinner bindningarna mellan kvävebaserna. Sedan kommer fria nukleotider att sätta sig på den ena DNA:strängen. En nukleotid består av en sockermolekyl, en fosfatgrupp och en kvävebas. Denna nukleotid med en kvävebas parar ihop sig med en motsvarande kvävebas. Efter att det bildats en lång kedja har det nu bildats ett mRNA. Dock är detta mRNA:t omoget, dvs att det finns onödiga delar som måste bort. Dessa onödiga delar kallas för introner.

Då sker det en så kallad splitsning. Splitsning går ut på att intronerna viks ihop och klipps sedan bort. Dessa introner degraderas sedan. Kvar finns bara exoner och då har det bildats ett moget mRNA. Det mogna mRNA:t kan i sin tur kan överföra sin information till ett protein. Detta kallas för translation och är den sista delen i proteinsyntesen.

Translation går ut på att det mogna mRNA:t åker ut till ribosomen. Ribosomen består av två subenheter, där den mindre subenheten drar ribosomen längs mRNA:t. I den större subenheten kan man dela upp den till tre olika delar, E, P, A. I A-sektionen anländer aminosyror via tRNA. Inom translationen sker allt som tripletter. Det är så eftersom varje aminosyra motsvarar ett kodon, som är tre kvävebaser. tRNA är ett antikodon och bär på aminosyror. Eftersom kvävebaserna adenin och tymin passar ihop och uracil och guanin kommer endast en typ av tRNA att passa in med just det kodonet som befinner sig i A-sektionen. I P-platsen bildas bindningar mellan aminosyrorna med hjälp av ribosomalt RNA (rRNA). Bindningen mellan antikodonet och aminosyran i P-platsen bryts även i detta steg. I E-platsen skickas tRNA:t ut ut ribosomen.

Ribosomen flyttar sedan ett kodon framåt och upprepar denna process så det bildas en lång kedja av aminosyror. Då har det bildats ett protein. När ribosomen når ett stoppkodon kommer en så kallad release factor (RF). Då löses allt upp. RNA-molekylen kan sedan translateras en gång till eller så kommer enzymet RNas att bryta ner RNA-molekylen.


Hur våra blodgrupper fungerar Vårt blodgruppssystem består av tre olika alleler, A, B och 0. Dessa tre olika alleler är alltså olika varianter av gener som bestämmer vilket enzym som ska bildas. Enzymet bestämmer sedan vilken molekyl som ska sitta på de röda blodkropparnas yta. Allelerna A och B kodar för ett något olika enzym. A och B ger ett fungerande enzym medan allelen 0 inte gör det. Detta resulterar i att om man exempelvis ärver 0 från mamma och B från pappa kommer individen få B-blod, då 0 inte kodar för något. Ärver man istället A och B blir det en kodominans. Kodominans innebär att båda allelerna kodar för varsitt protein. Detta leder till att individen får AB-blod. För att en människa ska få 0-blod behöver man ärva 0-allelen både från båda gameterna, alltså ha genuppsättningen 00. Inom sjukvården är det viktigt att veta vilken blodgrupp som patienten har då man inte kan göra transfusion hur som helst. Det beror på att vi har antikroppar i vårt blod. Har man till exempel A-blod har man antikroppar för B-blod. Skulle man ge B-blod till någon med A-blod , kommer antikropparna att försöka bekämpa B-blodet. Det resulterar till klumpar i blodet som sedan kan fastna i artärer. Det kan leda till blodpropp som i sin tur kan leda till döden.



Hydrid-DNA-teknik

Hydrid-DNA-teknik går ut på att man ändrar i den genetiska arvsmassan. På så sätt kan man ändra vissa egenskaper hos organismer.

Hydrid-DNA-teknik fungerar på så sätt att man först hittar en gen. Man klipper sedan ut genen och kopierar den med hjälp av PCR-metoden. Funktionen med PCR-metoden är att masskopiera gener.

Efter det ska man överföra genen till en annan. Då för man in genen i en plasmid. Man för sedan över plasmiden till en annan organism så det i sin tur börjar bildas ett nytt protein som leder till en ny egenskap.

Ett exempel på när denna metod använts var vid framställning av det gyllene riset. Det genmodifierade gyllene riset innehåller gener som leder till ökad produktion av A-vitamin och ökad inbindning av järn. A-vitamin är viktigt för synen. Tittar man närmare på Sydostasien är A-vitaminbrist vanligt vilket kan leda till blindhet. Det gyllene riset kan även minska förekomsten av blodbrist på grund av järnbrist. Detta har påverkat världen på ett positivt sätt.

Användningen av GMO kan vara både till nytta och skada för den biologiska mångfalden beroende på vad som modifierats. Positiva effekter kan till exempel uppstå om en gröda gjorts resistent mot någon växtsjukdom, vilket i sin tur leder till att man kan använda mindre bekämpningsmedel. Att genmodifiera grödor kan även vara positivt då man kan göra dem mer näringsrika och ge mer mat. Negativa effekter kan till exempel uppstå om främmande gener kan sprida sig i naturen eller om andra organismer skadas.

Tittar man på framställningen av insulin har hydrid-dnd-teknik påverkat samhället positivt. Då använder man sig av genmodifierade bakterier för att odla insulin som man sedan kan rena och användas som läkemedel.



33 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Vilken relevans har vietnamkriget idag?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken roll hade media under Vietnamkriget?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Vilken orsak till vietnamkrigets början hade störst inflytande?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

Comments


bottom of page