top of page

Generaliseringen av Afrika - PM



Generaliseringen av världens näst största kontinent


Afrikas sammanlagda 1,3 miljarder invånare är utspridda över 54 olika länder på en yta större än Kina, USA, Indien, Japan och hela Europa kombinerat. Trots detta beskrivs Afrika ofta som en och samma plats där det råder vattenbrist, fattigdom och brist på sjukvård. Välståndet skiljer sig däremot både mellan och inom de enskilda länderna vilket gör att många av dessa förenklade beskrivningar av Afrika blir missvisande. Hur ska man förhålla sig till generaliseringar av Afrika?


Hans Rosling skriver i sin bok Factfullness (2018) att världen inte bör delas upp i två grupper såsom utvecklingsländer och industriländer eller rika och fattiga länder. Rosling menar att det krävs andra begrepp och väljer därmed att dela in befolkningen i fyra olika inkomstnivåer. Första nivån är människor med en inkomst upp till två dollar om dagen. Denna nivå beskriver extrem fattigdom där dagliga vandringar för att hämta orenat vatten är vanligt samt att det råder brist på förnödenheter. Omkring 1 miljard människor i världen lever i nivå ett. Andra och tredje nivån kräver en inkomst på två till åtta dollar respektive åtta till 32 dollar om dagen. Dessa två nivåer tillgodoser de mest grundläggande behoven. Rosling skriver att ungefär fem miljarder lever i nivå två och tre. Nivå fyra motsvarar en inkomst på över 32 dollar om dagen. Rosling menar att dessa fyra nivåer ger en bättre förståelse hur världen egentligen ser ut. Han poängterar att vi i nivå fyra annars har svårt att se skillnaderna mellan nivå ett, nivå två och nivå tre vilket ökar risken till generaliseringar.


Däremot behöver inte pengar vara det enda måttet för att belysa skillnader i Afrika. Stefan De Vylder skriver i sin bok Utvecklingens drivkrafter (Forum syd, 2013) att man bör prata om olika sorters kapital utöver det finansiella kapitalet. De Vylder börjar med att beskriva naturligt kapital vilket avser odlingsbar jord, vatten, mineraler, djur och växter. Dessa resurser varierar över hela afrikanska kontinenten vilket ger olika förutsättningar. Han fortsätter med direkt produktivt kapital vilket innefattar maskiner och infrastrukturellt kapital som flygplatser, vägar, hamnar, broar, avloppssystem, telekommunikationer och mera. Därefter nämns mänskligt kapital vilket innebär kunskaper och färdigheter som kan användas för att utnyttja naturen och tekniken till att producera varor och tjänster. De Vylder skriver även om institutionellt kapital vilket kan vara parlamentarisk demokrati och en fri press till hederliga domstolar, kompetenta finansinspektioner och statistiska centralbyråer eller väl fungerande skattesystem. Dessa typer av kapital ser olika ut i alla länder. FN:s Human Development index, förkortat HDI, är ett alternativ mot måttstocken BNP. HDI omfattar ekonomi, hälsa och utbildning vilket ger en bättre bild hur utvecklat landet är. Däremot omfattar det bara tre beståndsdelar av det mänskliga livet vilket utesluter många andra parametrar.


Staffan Landin och Mikael Botnen Diamant i ett samarbete med Förenta nationernas utvecklingsprogram skriver i den sjunde upplagan av boken Blir världen bättre?(2020) att mänskliga framsteg tagit fart på riktigt de sista årtiondena, vilket gör att det inte går att generalisera kontinenten Afrika som fattigt. De menar att många länder som under 1960-talet ansågs fattigt har nu förbättrat sitt välstånd och att det tidigare gapet mellan utvecklingen i västvärlden och Afrika har försvunnit. I Burkina Faso började 97 procent av alla barnen i skolan år 2015 och medellivslängden i Rwanda har ökat från 50 till 65 år på 15 år. Aldrig någonsin har överlevnadschanserna och läskunnigheten varit högre.


Avslutningsvis ska man vara försiktig med generaliseringar om Afrika. Det går inte längre att säga att Afrika är fattigt. Det finns människor som lever i extrem fattigdom, men det är långt ifrån alla. Det är en hel kontinent fylld med olika förutsättningar. Ett alternativ är att prata om enskilda länder istället för hela kontinenten. Varje land har ett eget styre, eget naturligt kapital, mänskligt kapital och institutionellt kapital. Ett annat alternativ är att använda sig av Hans Roslings fyra olika inkomstnivåer för att belysa kontinentens eller ett enskilt lands välstånd. Dessa nivåer har konkreta definitioner och förebygger på så sätt felaktiga uttalanden.

Källor:

De Vylder, Stefan. (2013). Utvecklingens drivkrafter. Forum Syd.

FN, UNDP. (2005). Blir världen bättre? (7).

Rosling, Hans. (2018). Factfullness. Natur och kultur.

8 visningar

Senaste inlägg

Visa alla

Sommarjobb och extrajobb

Att arbeta deltidsjobb samtidigt som du studerar kan vara ett bra sätt att få arbetslivserfarenhet, tjäna lite extra inkomster och lära dig värdefulla färdigheter i tidshantering. Även om det kan vara

Vilken relevans har vietnamkriget idag?

Vietnamkriget blev ett krig som tillsammans med Koreakriget speglade spänningarna mellan stormakter efter andra världskriget. Nordvietnam fick stöd från Sovjetunionen och Kina. Sydvietnam fick stöd fr

bottom of page